I kväll har jag skickat in uppgift tre i ämnet pedagogiskt ledarskap.

Det känns skönt att jag äntligen har lämnat in uppgiften, men jag är inte riktigt nöjd. Jag skulle kunnat göra den bättre, men nu är den i alla fall inlämnad. Dessutom så var det sista inlämningsdagen idag. Så när jag gjorde ett sista "klick", så kan jag inte göra mer....

Och sedan så kom nästa efterlängtade bild upp....

Nu väntar uppgift fyra i ämnet, sedan så ska jag ha ett studieuppehåll.

Det blir en sömnlös natt i natt igen, med många tankar som snurrar runt i huvudet. Även om det gör ont, så tror jag att det blir bra i slutänden. Synd bara att det ska göra så ont......

Nu i kväll så har jag och äldsta dottern börjat baka inför hennes födelsedags firande. Hon har själv bestämt vad vi ska baka, så i kväll började vi med att baka chokladsnittar, kokoskakor och kolakakor.

Dottern gjorde i ordning alla kakdegar, en i taget.

Först så gjorde vi chokladsnittar.

Det blev över sextio kakor!!!

Sedan gjorde vi kokostoppar.

Det gjorde hon bra! Jag har provat att göra det en gång förut, men de flöt bara ut. Så dottern var bättre än mig på att göra kokoskakor...

Sist men inte minst, så gjorde vi kolakakor!

Det är verkligen en favorit i repris, i alla fall i vår familj!

Som bonus så fick jag och äldsta dottern lite "egen tid". Och den tiden bestod av mycket prat och skratt, så det blev en mycket härlig och efterlängtad stund!

Sent i går kväll så fick jag veta att äldsta sonen hade blivit inlagd på sjukhuset p g a komplikationer efter operationen i måndags.

Hans pappa (vi är separerade) ringde mig ca klockan fyra på eftermiddagen, men jag kunde inte svara då. Eftersom jag var på bio med yngsta sonen och min guddotter. Mitt ex lämnade inget meddelande eller skickade något sms, så jag tog för givet att det inte var något viktigt.

När klockan var tjugo över nio på kvällen, så ringde exet igen och berättar att sonen blivit inlagd på sjukhuset. Han hade blivit inlagd p g a blödningar, som hade blivit när han hostat sa exet. Han sa även att ingen fick vara kvar på sjukhuset eftersom sonen precis har fyllt arton år. Och så det är så, så reflekterade jag inte så mycket över det. Och jag tänkte att så brukar det ju vara...

Men senare under kvällen så messar sonen med sin syster (min äldsta dotter), och han var väldigt ledsen. Så jag ringde till honom trots att han bett mig att låta bli. Jag sa då till honom att jag visst bryr mig, men att det här är ett val som han har gjort själv. Jag håller mig borta, precis som han ville... Hur jobbigt det än är i mamma hjärtat....

Men under vårat samtal så säger sonen att han börjat blöda p g a att han börjat äta mat för tidigt. Samt att han har tjejen med på sjukhuset, och att exet tyckte det var okej....

Jag blir ledsen och besviken på sonen och hela händelsen. Han har varken lyssnat på mig eller läkaren, men han säger ju hela tiden att han är vuxen och myndig och klarar sig själv, så det är bara att "gilla läget" hur jobbigt det än är...

Inget ont som inte har något gott med sig, jag och äldsta dottern har kommit ännu närmare varandra. Synd bara att äldsta sonen stänger mig ute, men jag kan som sagt bara gilla läget.